Nu är jag klar med alla prover och sammanfattar mitt experimentella arbete.
De tolv materialproverna redovisas i bildspelet. Mitt mål var att testa naturmaterial, både nya sticktekniker och material och hur dom funkar och känns att jobba med. I bakhuvudet finns mina tankar kring att forma material genom stickning, att bygga former.
Jag summerar mina tankar kring de tre tekniker jag använt och de fyra material jag arbetat med. Och funderar på vägar att gå vidare.
TRE TEKNIKER
Honungskakemönster
Relativt lätt teknik men just denna var ny för mej. Tekniken bildar en tredimensionell struktur genom att man byter plats på två maskor i taget s.k. flätteknik. Det bildas håligheter eller gropar i stickningen redan med det finaste, tunnaste pappersgarnet. Ju grövre garn desto större håligheter. Även baksidan har en tredimensionell struktur med gropar som skulle kunna användas. Proverna är elastiska och mönstret behåller formen när man dragit i den. Jag gillar strukturen, kanske för dess 3d-effekt.
Fiskbensmönster
Såg svårt ut men var den enklaste tekniken att lära sej. Bildar ett kompakt garn i två dimensioner genom att en maska stickas två gånger och på så sätt bidrar till att bygga tjocklek. Framsidan liknar fiskbensmönstrad kypertväv. Baksidan liknar virkning eller patentstickning. Alla prover utom Fanttigarnet är elastiska och mönstret behåller formen när man dragit i den. Fanttiprovet är stelt och kompakt. Tekniken kräver nog grövre stickor än storlek 20 till detta garn för att resultatet ska bli elastiskt.
Näverstickning
Var svårast att lära sej. Tekniken ger en levande och tredimensionell struktur och även baksidan är intressant i sin struktur med kvadrater som upprepas. I pappersgarnet kommer inte tekniken till sin fulla rätt, där är garnet så tunt att flätningen inte syns tydligt. Men en rörelse anas i materialet. Något händer, så helt ointressant är det inte i pappersgarn. Däremot är proverna i Fabel- och Eskimogarn mycket levande i sin flätteknik. Dom ser levande ut, associationen till näver ligger nära tillhands, hos mej iallafall. Provbiten i Fantti är stickad med 15 maskor och ca 2 dm lång. Det blev en detaljstudie av näverstickning men större provbit behövs om man ska utvärdera den ordentligt. Materialet begränsade här, tekniken drog mycket garn och jag hade begränsat med garn så jag valde att sluta efter 2 dm.
FYRA MATERIAL
Japanskt pappersgarn
Pappersgarnet tog tid att sticka eftersom det var så fint. Det här garnet tror jag skulle gå att maskinsticka med. Då kommer jag förbi långsamheten i själva handstickningen och kan få mer mängd uppstickat material att jobba vidare med t.ex. genom att sy av materialet. Det går lätt att riva av garnet men stickat är det starkt, när jag drar i materialprovet känns det starkt.
Trådarna samverkar väl till bättre hållfasthet. Garnet är trevligt att sticka med. Stickorna trillade lätt ur maskorna med pappersgarnet men då maskorna var ganska stela så repades dom inte upp utan jag kunde fånga upp dom lätt. Proverna blev lite sirliga och är lite prassliga när man känner på dom. Funderar på hur det tål fukt, om det går att tvätta. Garnet funkar inte till att bygga former som står själva, här behövs nog en kombination med annat material för att få till formbarhet. Eller att sticka med tunnare stickor, då blir stickningen tätare och mer stadig i sej själv.
Fabel ullgarn
Valde det för att testa teknikerna i och jag hade det hemma. Trevlig kvalité, som går bra att maskinsticka med (provat tidigare).Men jag vet inte om dessa tekniker jag provat här går att maskinsticka.
Eskimo ullgarn
Ullgarn som går att filta, d.v.s. om man blöter proverna i varmt vatten så filtar garnet ihop sej och krymper. Proverna borde minska i omfång men bli grövre och stadigare. Det är något jag skulle kunna testa. Trevligt material att arbeta med, lättstickat.
Fantti tovat ullgarn
Att jag ville testa det här garnet var en huvudanledning till mitt experimentella arbete. Jag hade tänkt att det grova garnet skulle bygga former i sej självt. Och så blev det ju. Det funkar att bygga med. Som jag skrev i ett tidigare inlägg, det var lite som att brottas med garnet när jag stickade, särskilt i honungskakestickningen. Inga 12-timmars sticksessioner för mej iallafall. Men ett par timmar funkade. Kul var det också.
Har fått lite reaktioner på bilderna att strukturen ser häftig ut och det är något visst med grovleken på garnet och de stora maskorna, det syns särskilt på det gråa stickprovet. Den grå färgen gör att maskorna framträder och man blir intresserad av det. Det svarta garnet däremot, där döljer färgen strukturen. Men om man går nära ser man strukturen men den blir som sagt lite hemlig i svart.
Det grå stickprovet i Fanttigarnet (honungskakemönster) väger ca 200 gram och att t.ex. sticka en tröja i det garnet, ja då hamnar vi nog på en slutvikt på 4-5 kg, om det nu räcker. Materialkostnaden blir då runt 3500 kr. Jag har haft funderingar om att sticka en ca 1-2 meter hög Kleinflaska i Fanttigarn. Det skulle vara kul att göra något riktigt stort. Men materialkostnaden för det skulle bli runt 10 000 kr kanske. Jag får nog tänka om. Annat material kanske?
Att gå vidare med
- Testa fler pappersgarner. Och hur dom tål fukt? Jag har andra pappersgarner som ska gå att tvätta i 40grader.
- Filta Eskimoproverna, vad händer?
- Går det att maskinsticka i pappersgarn?
- Testa att behandla stickat material för att hålla formen? Med inspiration från Malin Engströms Kropp i svart lintråd skulle jag kunna prova att behandla stickat material för att hålla formen. Eller att arbeta med material som fanns på Smart textiles-labb i Borås. Där fanns en tråd som kan stickas med och sedan blötas, textilen formas till och när den torkar så behålls formen.
- Kontakta leverantören av Fantti ullgarn och be om sponsring med garn för att arbeta vidare med deras garn under studierna.
Bilderna i blogginlägget ovan insprängda i texten, lade jag till 2 mars d.v.s. efter examinationen efter återkoppling från Frida Berntsson. Det inledande bildspelet fanns med vid examinationen.
Kristin Wiberg 