Stolt och glad. Tre bottenplattor (nästan helt ) klara. Måste borra fler hål i den minsta.
Arbetet med trä är nytt för mej. Ovant. Måste ta det lugnt och metodiskt. Be om hjälp. Härma hur dom som kan trä gör. Utmanande. Måste koncentrera mej mycket särskilt vid maskinarbete tar jag det extra lugnt och metodiskt.
Trämaterial är okänd mark för mej. Träfibrernas riktning påverkar vid hyvling. Dom byter riktning vid kvistar. Uppstår fula märken där fiberna byter riktning som måste slipas bort.
Intressant att vara nybörjare. Känner ännu mer ökad respekt för dom som jobbar med trä. Så mycket man måste kunna.
Mina träplattor är lite ojämna och borrhålen sisådär. Med flisor som gått. Men nu får dom duga eftersom jag måste få till helheten. Jag måste börja sticka nu för att hinna klart.
Lite bilder från arbetet att få fram en bottenplatta till stickad korg. Började med test i wellpapp för att hitta storlek och få fram en prototyp. Arbetar nu med bottenplatta till mina slutprodukter. I björkträ. Valt björkträ som är hårt, för att kunna borra hål i utan att trät splittrar upp sej på undersidan. Elin och Kristina har hjälpt mej välja trä och har handlett mej i träverkstan och i maskinrummet. Utan deras hjälp hade det inte gått. Tack! Jag är verkligen utanför min “comfort zone” som ju är textilverkstäderna.
I fredags köptes virke och det planhyvlades och rikthyvlades, och slutligen limmades det för att få tillräckligt stor bottenplatta. Igår var det dags att slipa och såga ut bottenplattan. Och att testa borrhål.
Idag ska jag tillbaks till verkstaden, utvilad och pigg, redo att borra med pelarborrmaskinen!
Mängder av vägar vidare har öppnats m.h.a. det experimentella arbetssättet och materialproverna jag fått fram. Det är som att stå vid en enorm vägkorsning med vägar i alla riktningar. Nu har jag samlat ihop mej och valt vilken väg jag ska gå under kursens sista veckor. Här kommer min arbetsplan för slutuppgiften.
ARBETSPLAN SLUTUPPGIFT
Bakgrund och lärdomar Under kursens inledande veckor har jag stickat prover med fyra olika material i tre tekniker. Jag valde tre sticktekniker som var nya för mej och för att deras struktur intresserade mej. Mitt syfte har varit att testa materialen och hur de håller för att skapa former när de stickas.
Genom att göra materialprover har jag känt hur materialet är att arbeta med och fått prover att utvärdera när det gäller fasthet, elasticitet, uttryck, känsla m.m. Jag har också lärt mej nya sticktekniker och ser skillnader i resultaten beroende på teknik. Fiskbensmönster kan ge riktigt kompakt struktur. Honungskakemönstret ger en 3D-struktur med håligheter. Tekniken när man byter plats på maskor ger fasthet och en tät, nästan lite dubbelvävd struktur. Näverstickning ger ett livfullt resultat som ser flätat ut men är inte särskilt fast i strukturen. Stickornas storlek påverkar resultatet.
Fortsätta experimentera Jag vill sticka materialprov i honungskaketeknik i ytterligare tre pappersgarner. Kan ev. hinna göra eget grövre pappersgarn i samma grovlek som Fantti eller ev. av klippta tygremsor/återbruk av något slag.
Tänkt slutresultat Prototyp. En stickad stor form, ca 50 cm hög, i Fanttigarn i honungskakemönster. Jag skulle gärna velat sticka en riktigt stor Kleinflaska, 1 meter hög, i Fanttigarn men det garn jag har räcker inte till det. Därför får jag avgränsa mej till något mindre. Men Fanttigarn får det bli och en form av något slag i honungskaketekniken eftersom jag gillar dess 3D-effekt med håligheterna. Jag tänker mej något sorts stickat rör. Det skulle kunna hänga som en mobil i en offentlig miljö, eller ljussättas som någon form av lampa. Men ett stickat rör kan också vara ett steg på vägen mot en stickad korg med t.ex. träbotten, en idé jag haft i bakhuvudet. Ja, det finns många vägar vidare från prototypen om man tänker vidare på produkt. Om jag hinner kan jag ev. göra ännu en prototyp i t.ex. riktigt grovt pappersgarn.
Litteratur, teorier, begrepp och motivering av arbetet i relation till kursmål o innehåll Workshoparna i material, teknik och keramik visat mej metoder att arbeta experimentellt. Att arbeta med materialprover en bestämd tid och när t.ex. 6 h gått, släppa det materialprovet och gå vidare till nästa materialprov. Det gör inget att jag inte blev ”klar”, det var ju bara ett prov. Jag har också gett mej själv uppgifter och delmål för att kunna utvärdera och reflektera över mitt arbete under processen och inte bara i slutet av kursens fem första veckor. Bloggen har varit ett bra verktyg för detta eftersom jag gjort kontinuerliga inlägg.
I boken Skapande handling av Pirjo Birgerstam talas om att experimentella metoder går relativt lätt att lära ut men förhållningssättet är svårare: att slappna av, arbeta på och öppna sina sinnen för reflektion under arbetet med t.ex. materialprover, att leka och tillåta sej att släppa prestationskravet att det ska ”bli något”. Jag har försökt att genom strukturerade uppgifter arbeta experimentellt. Och jag tycker att jag lyckats ibland under processen att slappna av och släppa prestationskravet. Nu med slutuppgiften kommer produktpressen tillbaks men jag försöker att mota bort den genom att lägga upp mitt arbete som att ta fram en prototyp.
Sitter och läser i Pirjo Birgerstams bok inför litteraturseminarie. Längtar efter att få jobba med materialet i mina händer. Men nu måste jag läsa.
Men fastnar vid konstnären Gert Aspelins ord (s.124) om kärleken till materialen och:
det sensuella i materialet man arbetar med som konstnär..
[och hur] ..penseln börjar söka en färg man inte visste fanns där.
Han fortsätter:
Ja, det var ju inte meningen att det skulle bli något, utan det var bara ett materialprov. Men det utvecklade sej till en skiss av sig själv.
Kärleken till materialet man arbetar med, det kan jag känna igen. Aspelin pratar också om det som vi i kursen är mitt uppe i just nu. Experimenterande. Prover. Material.
Här någonstans finns nog mitt essätema. Jag var inne på temat experimenterande redan under Katjis workshop om essäskrivande.
Jaha, läser min rubrik till inlägget igen och inser att i läsandet och under mitt reflekterande föds också ideer. Om essätema. Det är ett materialarbete men med orden och mina tankar som material. Ett annat material än ullgarn….frågan är om jag längtar till orden och tankarna? Kanske inte på samma sätt som till ullen eller linet. Men jag gillar ju seminarier och diskussionerna, och utbytet av tankar. Men det skrivna ordet har en tröskel att ta sej över. Att få ner den tänkta tanken på papper kräver klarhet i tanken. Jag gillar att arbeta med händerna i material.
Nu är jag klar med alla prover och sammanfattar mitt experimentella arbete.
De tolv materialproverna redovisas i bildspelet. Mitt mål var att testa naturmaterial, både nya sticktekniker och material och hur dom funkar och känns att jobba med. I bakhuvudet finns mina tankar kring att forma material genom stickning, att bygga former.
Jag summerar mina tankar kring de tre tekniker jag använt och de fyra material jag arbetat med. Och funderar på vägar att gå vidare.
TRE TEKNIKER
Honungskakemönster
Relativt lätt teknik men just denna var ny för mej. Tekniken bildar en tredimensionell struktur genom att man byter plats på två maskor i taget s.k. flätteknik. Det bildas håligheter eller gropar i stickningen redan med det finaste, tunnaste pappersgarnet. Ju grövre garn desto större håligheter. Även baksidan har en tredimensionell struktur med gropar som skulle kunna användas. Proverna är elastiska och mönstret behåller formen när man dragit i den. Jag gillar strukturen, kanske för dess 3d-effekt.
Teknik 1: Honungskakemönster. Nerifrån vänster Fabelull, japanskt pappersgarn, Fannti tovat ullgarn och överst t.v. Eskimo ullgarn.
Teknik 1: Baksida honungskakemönster
Fiskbensmönster
Såg svårt ut men var den enklaste tekniken att lära sej. Bildar ett kompakt garn i två dimensioner genom att en maska stickas två gånger och på så sätt bidrar till att bygga tjocklek. Framsidan liknar fiskbensmönstrad kypertväv. Baksidan liknar virkning eller patentstickning. Alla prover utom Fanttigarnet är elastiska och mönstret behåller formen när man dragit i den. Fanttiprovet är stelt och kompakt. Tekniken kräver nog grövre stickor än storlek 20 till detta garn för att resultatet ska bli elastiskt.
Teknik 2: Fiskbensmönster. Nerifrån vänster Fabelull, japanskt pappersgarn, Fannti tovat ullgarn och överst t.v. Eskimo ullgarn.
Teknik 2: Baksida fiskbensmönster
Näverstickning
Var svårast att lära sej. Tekniken ger en levande och tredimensionell struktur och även baksidan är intressant i sin struktur med kvadrater som upprepas. I pappersgarnet kommer inte tekniken till sin fulla rätt, där är garnet så tunt att flätningen inte syns tydligt. Men en rörelse anas i materialet. Något händer, så helt ointressant är det inte i pappersgarn. Däremot är proverna i Fabel- och Eskimogarn mycket levande i sin flätteknik. Dom ser levande ut, associationen till näver ligger nära tillhands, hos mej iallafall. Provbiten i Fantti är stickad med 15 maskor och ca 2 dm lång. Det blev en detaljstudie av näverstickning men större provbit behövs om man ska utvärdera den ordentligt. Materialet begränsade här, tekniken drog mycket garn och jag hade begränsat med garn så jag valde att sluta efter 2 dm.
Teknik 3: Näverstickning. Nerifrån vänster Fabelull, japanskt pappersgarn, Fannti tovat ullgarn och överst t.v. Eskimo ullgarn.
Teknik 3: Baksida näverstickning.
FYRA MATERIAL
Japanskt pappersgarn
Pappersgarnet tog tid att sticka eftersom det var så fint. Det här garnet tror jag skulle gå att maskinsticka med. Då kommer jag förbi långsamheten i själva handstickningen och kan få mer mängd uppstickat material att jobba vidare med t.ex. genom att sy av materialet. Det går lätt att riva av garnet men stickat är det starkt, när jag drar i materialprovet känns det starkt.
Trådarna samverkar väl till bättre hållfasthet. Garnet är trevligt att sticka med. Stickorna trillade lätt ur maskorna med pappersgarnet men då maskorna var ganska stela så repades dom inte upp utan jag kunde fånga upp dom lätt. Proverna blev lite sirliga och är lite prassliga när man känner på dom. Funderar på hur det tål fukt, om det går att tvätta. Garnet funkar inte till att bygga former som står själva, här behövs nog en kombination med annat material för att få till formbarhet. Eller att sticka med tunnare stickor, då blir stickningen tätare och mer stadig i sej själv.
Fabel ullgarn
Valde det för att testa teknikerna i och jag hade det hemma. Trevlig kvalité, som går bra att maskinsticka med (provat tidigare).Men jag vet inte om dessa tekniker jag provat här går att maskinsticka.
Ullgarn som går att filta, d.v.s. om man blöter proverna i varmt vatten så filtar garnet ihop sej och krymper. Proverna borde minska i omfång men bli grövre och stadigare. Det är något jag skulle kunna testa. Trevligt material att arbeta med, lättstickat.
Att jag ville testa det här garnet var en huvudanledning till mitt experimentella arbete. Jag hade tänkt att det grova garnet skulle bygga former i sej självt. Och så blev det ju. Det funkar att bygga med. Som jag skrev i ett tidigare inlägg, det var lite som att brottas med garnet när jag stickade, särskilt i honungskakestickningen. Inga 12-timmars sticksessioner för mej iallafall. Men ett par timmar funkade. Kul var det också.
Har fått lite reaktioner på bilderna att strukturen ser häftig ut och det är något visst med grovleken på garnet och de stora maskorna, det syns särskilt på det gråa stickprovet. Den grå färgen gör att maskorna framträder och man blir intresserad av det. Det svarta garnet däremot, där döljer färgen strukturen. Men om man går nära ser man strukturen men den blir som sagt lite hemlig i svart.
Det grå stickprovet i Fanttigarnet (honungskakemönster) väger ca 200 gram och att t.ex. sticka en tröja i det garnet, ja då hamnar vi nog på en slutvikt på 4-5 kg, om det nu räcker. Materialkostnaden blir då runt 3500 kr. Jag har haft funderingar om att sticka en ca 1-2 meter hög Kleinflaska i Fanttigarn. Det skulle vara kul att göra något riktigt stort. Men materialkostnaden för det skulle bli runt 10 000 kr kanske. Jag får nog tänka om. Annat material kanske?
Att gå vidare med
Testa fler pappersgarner. Och hur dom tål fukt? Jag har andra pappersgarner som ska gå att tvätta i 40grader.
Filta Eskimoproverna, vad händer?
Går det att maskinsticka i pappersgarn?
Testa att behandla stickat material för att hålla formen? Med inspiration från Malin Engströms Kropp i svart lintråd skulle jag kunna prova att behandla stickat material för att hålla formen. Eller att arbeta med material som fanns på Smart textiles-labb i Borås. Där fanns en tråd som kan stickas med och sedan blötas, textilen formas till och när den torkar så behålls formen.
Kontakta leverantören av Fantti ullgarn och be om sponsring med garn för att arbeta vidare med deras garn under studierna.
Bilderna i blogginlägget ovan insprängda i texten, lade jag till 2 mars d.v.s. efter examinationen efter återkoppling från Frida Berntsson. Det inledande bildspelet fanns med vid examinationen.
Kristin Wiberg 